Osteoporos innebär att benvävnaden minskar och blir skörare vilket i sin tur ökar benägenheten för frakturer. För att förebygga osteoporos är det viktigt att man får i sig tillräclöogt med D-vitamin och kalcium samt att utföra fysiska aktiviteter så mycket som möjligt. Rökning är en bidragande faktor till att insjukna i osteoporos. Osteoporos kan orsakas av läkemedelsbehandling som påverkar benvävnaden, störningar i hormonfunktionen, ledgångsreumatism eller D-vitaminbrist.
Med bisfosfonater (t.ex. Alendronat) behandlar man osteoporos. Bisfosfonaterna motverkar de bennedbrytande cellernas funktion. Bisfosfonaterna upptas dåligt via munnen och skall därför tas på fastande mage ca en halv timme innan morgonmålet med rikligt med vatten. Det är viktigt att hålla sig upprätt i åtminstone en halv timme efter intag av läkemedlet för att motverka eventuella skador på matstrupen.
Fraktur
I Finland sker årligen 7-8 tusen höftfrakturer. Till den allvarligaste komplikationen vid osteoporos hör en fraktur på lårbenets övre del. 70-80% av patienterna är över 75 år och majoriteten av dem (70%) är kvinnor. Dödlighet på grund av höftfraktur är hög. En fraktur försämrar funktionsförmågan radikalt. Det som orsakar flest höftfrakturer är fall eller ramlande från säng. Alla behandlas nästan utan undantag med operation, den skall göras så snabbt som möjligt så att patienten kan stöda på benet efter operationen. Frakturen korrigeras med halvproteser, skruvar eller spikar. Rehabiliteringen börjar genast dagen efter operationen. Smärtlindring är viktigt efter en höftoperation.
KÄLLOR:
Sidorna 188-189 i boken Äldreomsorg för närvårdare, Suvi Kan och Leena Pohjola, Utbildningsstyrelsen, 2016.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar