Ledsjukdomar

Ledgångsreumatism (Reumatoid artrit, RA)
 
Reumatoid artrit (RA) är en inflammatorisk sjukdom, med okänd orsak, som börjar i små leder i händer och fötter. Lederna ömmar och sväller och man får ont, speciellt ömma är lederna på morgonen. Ju aktivare inflammationen är desto längre håller morgonstelheten i sig. Reumatism går inte att bota men med hjälp av läkemedel och sjukgymnastik kan man lindra besvären. Inflammationen gör lederna stela. Sjukdomen kan variera mycket från person till person. 
Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än bland män. Rökning är den enda riskfaktorn som kan förebyggas. 

RA omfattar inte bara lederna utan inflammationen kan förekomma även i lungsäcken, hjärtsäcken, ögonen eller blodkärlen. Trots att man har mycket ont vid RA så är det viktigt att man rör på sig. Man skall träna sina händer och fingrar samt sköta om sina fötter. En ortos t.ex. kan lindra smärtan i handen. Målet är att bromsa sjukdomen. Ju tidigare man får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen och minska skadorna.
I väntan på rätt diagnos kan man få läkemedel mot inflammation och smärta. Läkare ställer diagnosen genom en bedömning.

Läkemedel som används mot Reumatoid artrit är:
- Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (NSAID), dämpar inflammation och smärta
- Kortison, som är det snabbase verkande inflammationsdämpande läkemedlet
- Smärtstillande läkemedel
- Antireumatiska läkemedel (DMARD), motverkar inflammation
- Biologiska läkemedel

Hos äldre patienter är det viktigt med mångsidig och näringsrik kost i synnerhet tillräckligt med D-vitamin och kalk. Hjälpmedel i vardagen är viktiga så att patienten så långt som möjligt kan klara sig på egen hand. 

 Bildkälla

Gikt 

Inflammationen kommer av att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Urinsyra är ett resultat av att kroppen bryter ner en grupp ämnen som kallas puriner. 
Gikt kommer i attacker och gör oftast mycket ont. Den börjar för det mesta i stortåleden men kan också angripa knän, armbågar och vrister. Det är vanligt att smärtan börjar under natten eller vid köld och når sin topp under ett dygn. Den sjuka leden är svullen, rodnande och öm. Vid gikt är halten av urinsyra i blodet högre än det borde vara. Även CRP kan vara förhöjt.

Rikligt intag av alkohol och proteinrik mat ökar risken för gikt. Genom att röra på sig regelbundet och gå ner i vikt om man är överviktig är effektiva metoder för att undvika gikt.  Även andra sjukdomar såsom högt blodtryck och höga halter av blodfetter ökar risken för att få gikt.

För en läkare brukar det vara ganska lätt att ställa diagnosen gikt bara genom att undersöka stortåns inre led eftersom leden är öm, röd och svullen. För att diagnosen skall vara säker krävs ändå att läkaren gör en ledpunktion där man hittar giktkristaller i ledvätskan

Man får lämna ett blodprov (S-urat) för att kontrollera halten av urinsyra i blodet. Dock kan man inte fastställa diagnosen enbart utifrån detta provsvar. Det är nödvändigt att göra en röntgenundersökning av lederna eftersom lederna förändras på ett typiskt vis som är kännspakt för gikt.


Akut gikt behandlas med antiinflammatoriska läkemedel. Men om patienten har njursvikt ska dessa läkemedel användas med försiktighet. Diuretika bör i mån av möjlighet ersättas med dietbehandling. Ifall halten av urinsyra i blodet inte minskar eller om patienten har njursvikt sätter man in långtidsbehandling med allopurinol. 

En person med gikt skall undvika inälvsmat, kött, bönor, ärtor, sardiner, anjovis och sill. 

KÄLLOR:

Sidorna 190-191 i boken Äldreomsorg för närvårdare, Suvi Kan och Leena Pohjola, Utbildningsstyrelsen, 2016.

https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Gikt/